Jag tror..

Jag tror på gud, på änglar, på liv efter döden, på djävulen. Jag tror på spöken, tomtar och troll.
Jag tror på magi... ja egentligen kan du tuta i mig va fan som helst för jag tror på allt.

När man dör kommer man till himlen. Där är det ljust, ljusblått, glittrigt och mycket vita fluffliga moln. Man möts förståss av gud, han ser ut som Jesus fast han har vita kläder och vit kroppsbehåring. Han hälsar dig välkommen och poff så blir du en ängel i himmelriket.
Jag tror att alla kommer till himlen och blir änglar.
Så därför kan jag inte ge någon förklaring till hur man blir ett spöke. Dom finns bara.
Spöken lever i ett mörker, dom är ledsna. Inte alltid elaka men dom är inte bra att ha i sin närhet. Jag tror dom "lever" på att stjäla din energi.
Alla människor har en skyddsängel, så om du lyssnar riktigt noga nästa gång du ska göra ett val så finns den där för att guida dig.
Ödet är förutbestämt, känns tryggast att tro så, då slipper man lixom bli besviken över allt som inte blev och allt man inte har, för det var ju ändå meningen att det skulle bli så.
Allt händer av en andledning, det är inte alltid rättvist men så är det.

Djävulen finns där bakgrunden, som ett andra hands val om du inte blir nöjd av det gud gett dig eller kan erbjuda dig så kan du alltid vända dig till honom.
Han är förståss en man oxå...
Jag tror han antar olika skepnader men i grund och botten är han en ruggig och ful jävel.
Djävulen ger dig allt du önskar men till ett stort pris. Av honom kan man köpa sin lycka.

Tomtar, troll, häxor och annat småknytt dom lever i en dunkel och mystisk skog. Dit bara dom har tillträde.
Ingen människa kan ta sig dit.
Dom kommer till våran värld för att ställa till oreda eller ge en hjälpande hand.

Återfödelse, japp jag tror på det oxå.
Jag tror att själen lever vidare.
Ifrågasätt nu inte hur man kan komma till himlen och samtidigt återfödas för det vet jag inte, jag bara tror..
Alla själar har ett karma. Kanske du och din mamma i ett annat liv varit rivaler i en kärlekstvist, i detta liv ska ni nu förbättra erat karma.
Jag tror att alla man känner, har man mött förr.
Det finns en andledning till varför man träffat just dom.
Utav denna andledning är jag livrädd för jordens undergång, just jag Linda Engdahl kommer förhoppningvis inte leva då men min själ kommer ju leva och för dens skull är jag rädd.

Jag har varit rädd att jorden ska under ända sen jag var liten. Jag minns att jag trodde att det fanns en ny jord som sitter fast i en kjedja i våran jord så att den inte ska flyga iväg. Den nya jorden ser precis ut som våran och den får vi flytta till när jorden går under. Alla får plats.
När jag blir rädd, typ tror att djuävulen finns i min närhet så brukar jag rabbla gud som haver... för då tror jag att djävulen blir äcklad och drar.
Rädd blir jag oftast när det är mörkt förstås... Och när jag står framför spegeln, får för mig att han ska dyka upp bakom mig.
Jag tror speglar visar mer än blotta ögat kan se.
Panik känslan brukar infinna sig när jag måste gå upp på natten (vilket är varje natt), då känner jag mig jagad och betraktad. Som att någon tittar ut sitt byte.

Om jag typ säger -oh jag önskar att han dör. så tänker jag efteråt, Förlåt käre gode gud, jag tar tillbaka det..
Tror lixom att jag framstår som bättre då... Inför gud alltså.

Jag går inte i kyrkan och tycker att det mesta dom lär ut är bull..
Så varför jag valt att tro just på gud vet jag inte.. Jag tror på min egna gud, så som jag vill att han ska vara.
Jag tror på lycka, kärlek, gemanskap och glädje...
Vart den kommer ifrån spelar inte så stor roll bara den finns i ens liv.

Vad tror ni på?